Ja, vissa diabetesläkemedel kan ge blodsockerfall, men långt ifrån alla. Vid typ 2-diabetes kan framför allt insulin och sulfonureider, så kallade SU-preparat, sänka blodsockret för mycket. Metformin och DPP-4-hämmare ger inte blodsockerfall när de används ensamma, och med GLP-1-analoger och SGLT2-hämmare är risken låg. DPP-4-hämmare, GLP-1-analoger och SGLT2-hämmare kan däremot bidra till ett blodsockerfall när de kombineras med insulin eller ett SU-preparat.
Vilka diabetesläkemedel kan ge blodsockerfall?
Läkemedlen mot typ 2-diabetes sänker blodsockret på olika sätt, och sättet avgör hur stor risken är. Läkemedel som bara får kroppen att frisätta insulin när blodsockret är högt ger sällan känningar. De som höjer insulinnivån oavsett hur högt blodsockret är kan sänka det för mycket. Insulin, SU-preparat och repaglinid hör till den senare gruppen.
| Läkemedelsgrupp | Så sänker det blodsockret | Risk för blodsockerfall när det används ensamt |
|---|---|---|
| Insulin | Tillför insulin utifrån | Störst |
| SU-preparat (sulfonureider) | Får bukspottkörteln att släppa ut mer insulin | Finns, och fallet kan bli långdraget |
| Repaglinid | Som SU-preparat, men kortverkande och tas till måltid | Finns, men är mindre än med SU-preparat |
| Metformin | Minskar sockertillverkningen i levern | Ger inte blodsockerfall |
| DPP-4-hämmare | Förlänger verkan av kroppens eget tarmhormon GLP-1 | Ger inte blodsockerfall |
| GLP-1-analoger | Efterliknar tarmhormonet GLP-1 | Mycket låg |
| SGLT2-hämmare | Mer socker lämnar kroppen med urinen | Låg |
Källor till tabellen: Viss, Läkemedelsboken och det nationella kunskapsstödet för glukossänkande läkemedel.
Varför kan SU-preparat och insulin sänka blodsockret för mycket?
Insulin bildas i bukspottkörtelns betaceller. Hos en frisk person släpper de ut mer insulin när blodsockret stiger efter en måltid och mindre när det sjunker. SU-preparaten verkar på särskilda receptorer i betacellerna och får dem att utsöndra mer insulin. Det sker oberoende av hur högt blodsockret är, och den blodsockersänkande effekten är långvarig.
När maten dröjer eller du rör dig mer än vanligt fortsätter insulinet att strömma ut, trots att det inte kommer något nytt socker att ta hand om. Då kan blodsockret sjunka till en för låg nivå. Skakighet strax före lunch, när det har gått flera timmar sedan frukost, kan passa in i det mönstret.
Blodsockerfall är den viktigaste biverkningen av SU-preparat. Det kan bli utdraget och kräva vård på sjukhus. Risken är större hos magra och äldre personer och hos den som har måttligt till svårt nedsatt njurfunktion. Hur ett blodsockerfall kan se annorlunda ut hos äldre beskrivs i artikeln om lågt blodsocker hos äldre.
Repaglinid fungerar på liknande sätt men verkar kortare tid. Tabletten tas före huvudmålen och stimulerar insulinfrisättningen i samband med måltiden, och blodsockerfall är mer sällsynt än med SU-preparat. Insulin som sprutas in ökar upptaget av socker i kroppens vävnader och bromsar leverns frisättning av socker. Lågt blodsocker och viktuppgång är insulinets viktigaste biverkningar.
Varför är risken liten med metformin och de nyare läkemedlen?
Hos flera av de nyare läkemedlen avtar effekten när blodsockret sjunker. GLP-1 är ett hormon som tarmen släpper ut när du äter, och det får bukspottkörteln att frisätta insulin bara när blodsockret är förhöjt. GLP-1-analoger, som oftast ges som injektion, efterliknar hormonet. Insulinfrisättningen de ger är glukosberoende, och därför är risken för blodsockerfall mycket låg. DPP-4-hämmare är tabletter som bromsar nedbrytningen av kroppens eget GLP-1 och verkar enligt samma princip. De orsakar inte blodsockerfall när de används ensamma.
SGLT2-hämmare påverkar inte insulinet alls. De gör att njurarna släpper ut mer socker i urinen, och mängden som försvinner styrs av hur mycket socker som finns i blodet. Ju lägre blodsockret är, desto svagare blir effekten. Metformin minskar leverns egen tillverkning av socker och gör det lättare för musklerna att ta upp socker. Det ger inte blodsockerfall när det används ensamt.
Om du bara tar metformin och ändå känner dig skakig före lunch kan orsaken vara en annan än lågt blodsocker. Hur ett blodsockerfall känns, och hur det skiljer sig från blodtrycksfall och ångest, beskrivs i genomgången av symtom på lågt blodsocker.
Kan ett nytt läkemedel öka risken för känningar?
Ja, om det nya läkemedlet läggs till en behandling med insulin eller ett SU-preparat. DPP-4-hämmare, GLP-1-analoger och SGLT2-hämmare kan då alla bidra till att blodsockret sjunker för lågt. Det nya läkemedlet förstärker blodsockersänkningen från det gamla.
När ett sådant läkemedel sätts in kan läkaren be dig mäta blodsockret oftare för att se om behandlingen behöver justeras. Vissa kombinationer undviks helt. Insulin ska inte kombineras med SU-preparat eller repaglinid på grund av risken för blodsockerfall, och SU-preparat och repaglinid ska inte heller kombineras med varandra.
Vad gör du om du har blivit skakig efter att ha börjat med ett nytt läkemedel?
Får du en känning ska du börja med att äta något som höjer blodsockret snabbt, till exempel druvsocker. Det första steget är detsamma oavsett vilket läkemedel som har utlöst känningen. I genomgången av lågt blodsocker står hur du följer upp ett blodsockerfall och när det är dags att ringa 112.
Efteråt lönar det sig att notera när det hände, hur länge sedan du hade ätit och om du hade rört dig mer än vanligt. Uppgifterna gör det lättare för läkaren eller diabetessjuksköterskan att hitta orsaken och bedöma om behandlingen behöver ändras. Ändra inte behandlingen på egen hand.
Ett blodsockerfall vid typ 2-diabetes kan komma tillbaka, och med SU-preparat kan det bli långdraget. Får du lågt blodsocker igen strax efter att du har lyckats höja det ska du genast kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning, och söka vård på en akutmottagning om de är stängda. Kör inte bil om du får en känning. Vänta med att köra igen tills alla symtom har försvunnit och blodsockret har stigit till en bra nivå och är stabilt. Behandlingen kan dessutom påverka vilka krav som gäller för körkortet, något som beskrivs i artikeln om diabetes och körkort.
Region Stockholms kunskapsstöd för primärvården, Viss, rekommenderar inte att SU-preparatet glimepirid skrivs ut till nya patienter, eftersom risken för blodsockerfall är högre och fallen kan bli mycket långdragna. Den som redan använder läkemedlet ska inte sluta på egen hand, men en känning efter att ett nytt läkemedel lagts till är ett skäl att be läkaren gå igenom hela läkemedelslistan.
Senast faktagranskad: 22 oktober 2026